efter förra veckoslutets berlinale-spring-och-språng satte jag Leona ner oss på söndag kväll i biografens cafe och drack ett glas coca cola. Och talade om hur det är att vara en vuxen arbetande människa. Leona har nämligen tagit ett år studiepaus och är på praktik i olika forksningsenheter. Förra veckan blev hon dessutom riktigt anställd för ett EU-projekt! Fördelar med jobbjobbjobb är att man är snäppet rikare.. jag shoppade idag i den första vårsolens prenzlauerberg exempelvis utan större samvetskval två par skor, ett par med så hög klack att jag knappt kan gå i dem! Sedan drack jag den största latte macchiaton jag hittade och tänkte att jag blivit så kontinentaleuropeisk att det förslår (förutom att jag inte kan stava latte machiato) :)Det negativa är dock att man är lite häning och trött - och i mitt fall - att mina studier lider i kvadrat (fast antar att det hela blir bättre då jag vant mig vid jobbet). Känner dessutom att jag inte är tillräcklig snabb och effektiv på jobbet, och har på så sätt dubbelt dåligt samvete för dels studierprestationer och dels jobbprestationer. Är det normalt? Funderade här om dagen en del på mina sociala nätverk, och märkte att jag förlorat snäppet i diversitet. Å ena sidan är jag nöjdare med min berlin-existens än någonsin tidigare, säkert i och med att blivit mera integrerad både i uni- och jobbsammanhang. Å andra sidan träffar jag knappt andra människor än samhällsvetare. Och har knappt tid att vara ensam i lugn och ro. Dagarna på språng. Mitt rum ett kaos. Living on the edge, in the library.
Jag bor i ett av europas mest spännande kultur-städer för tillfället, men min vardag snurrar runt forskningscentrum och bibba. Prutt. Dansar i varje fall mycket balett! Och ikväll skall jag och Giovanni träffas första gånger på 4 månader. Kanske vågar vi oss ut bland människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar