sett och hört / hänt extra

Jag vet inte ifall jag är riktigt klok - men här skall ni få ett socialpornografiskt inlägg så att det förslår.

Vissa av er har kanske hört mig gnälla över Boris beundrare Moni, som han över ett år sedan hade en "yhden illan juttu" med efter en alkoholdrypande natt och ett kompisbesök från Basel. Denna Moni bor alltså i Berlin, är vän med Boris barndomsvän (som i sin tur bor i Basel) och bor ihop med sin pojkvän. Detta sistnämnda faktum hindrade dock inte henne från att åka hem till Boris med taxi den ödesdigra natten för ett år sedan, söka reda på information om honom på nätet, komma objuden till en vernisage i januari och höra av sig alltid nu och då (tidvis en gång i veckan). Medan hennes mail och textmeddelande i början främst handlade om att vilja träffa honom pånytt/ berätta att hon tänker på honom/ skriva om sin depression, har de i slutet mest varit inbjudningar till diverse evenemang (hon är nämligen en event-manager). I något skede störde hennes eviga meddelanden nog - speciellt eftersom hon genom de gemensamma vännerna säkert vet om min existens - men eftersom hon under den senaste tiden mest skickat festinbjudningar, tvingade jag inte Boris att skriva något till henne (de har ju i slutändan setts sammanlagt tre gånger: av en slump i en bar en gång efter "natten" och hennes "tvångsgästande på vernisagen".)

Nåja. Tills i förrgår. Piip-piip hördes det från Boris telefon kl. 23 och vem var det inte om Moni, som ville berätta att hon "tänker på dej... käraste M.". "Vi raderer meddelandet", sade Boris. Jag kände adrealinet stiga och svarade lugnt, men bestämt "Nej, nu får det vara nog. Det måste finnas gränser för vad som är ok. Antingen skriver du till henne, eller så gör jag det.". "Nå skriv du", sade Boris.

Och vet ni vad jag skrev från Boris telefon: "Tycker du inte att det är snäppet patetiskt att du hör av dig till en kille, som knullat dig en gång ett år sedan och inte visar något intresse. Kan du eventuellt sluta. Skulle glädja mig. Varma hälningar, boris flickvän erika".

And it worked. Hon har inte hört av sig mera. Men jag har lite dåligt samvete. Känner att jag skrev jätte elakt till henne. Att oberoende om hon är störande borde jag varit en större människa. För man får väl inte skriva sådär förnedrande?? Att kvinnor borde vara solidariska med varandra. Hmmm.