även om det känns som om det igår var juli, uni-terminen nyss tagit slut, jag inlett mitt sommarlov och börjat längta efter sommar-frihet. Var är mina försvunna månader och hur får jag dem tillbaka? Var är alla resor jag planerade? Jag skulle ju åka till Belgrad, eller åtminstone för en natt till Östersjön, och om inte det så åtminstone helt helt säkert och tälta en natt vid en av Berlins sjöar. Gissa tre gånger om något blev av. Var är alla sommarnätter jag och Leona skulle tillbringa som unga, äventyrliga och vackra i Berlin? För nu är det november och man kan slutgiltigt ge upp allt hopp om en vacker och varm höst, en förlängning på sommaren..
Jag kommer ihåg att Laura på 8:an ville engagera oss i sitt projekt "November - en fin månad", för att på så sätt göra årets pissigaste tid lite bättre. Bland annat ville hon läsa Mumin-böcker, kommer jag ihåg. Nåja, om två veckor kommer mamma och pappa till Berlin, och sedan kan man räkna dagar till julafton. Konstigt.
Gnällde till Boris att tiden bara rinner genom fingrarna när man jobbar som en dåre. "jag vet", svarade han. "Just därför bestämde jag mig för att inte jobba". Sen blev han pinsamt berörd över vad han sagt - för hur många människor kan välja att INTE jobba - och försökte bortförklara sin utsaga med att "jobba för någon annan. inte jobb överhuvudtaget. Du vet att jag är flitig". HAH
1 kommentar:
Brådis och stress ät inget kul alls. Som tur har jag en god (och klok) vän som avrådde mig från att hoppa på gradu semma nu från och med november. Vi ska istället gå på bio mitt på dagen. Helt ineffektivt. Ha, det känns nästan som om man skulle lura systemet när man planerar att vara ickerationell och slö i några timmar. Det ser jag fram emot =)
Det som är en helt annan fråga är sen vad man i efterhand kommer ihåg av olika tidsperioder. Och hur mycket minnena färgas (eller rentav bestäms) av de anekdoter, berättelser och texter som finns kvar från den tiden (menar här texter i bemärkelsen text, bild, tryckt material). Skulle du ladda upp enbart bilder på cafésöndagar, skulle du om låt säga 7 år antagligen tänka att fika var det enda du höll på med i november 2010. Så mycket av det man gör faller i glömska. Så ur det perspektivet är det väl ändå inte så farligt att jobba ;) (Den sista kommentaren alltså med skämtsam ton, så jag inte blir missförstådd.)
Ser fram emot att du kommer hit till jul (för det gör du väl), och kämpa på med novembern.
Skicka en kommentar