ute 22 grader varmt, mulet, nästan lite kvävande. Ifall man är beredd att frysa lite lite, kan man leka sommar och gå i t-shorta. Efter en förmiddagspromenad på Prenzlauerbergs ekologiska marknad har jag släpat min trötta själ till bibban och upptäckt att jag nog måste kämpa för att få min essä färdig. Men: kämpa inom rimlighetens gränser. Måste skriva 1,5 sidor, och det är ju alldeles realistiskt eller?
Bibban är alldeles fullproppad: man ser att "lovet" mellan höst- och vårterminen börjar nå sitt slut: essäer skall lämnas in, de sista tenterna skall skrivas. Evilda och hennes ekonomi-studiekompisar satt framför bibban och stressade över sina fyra stora sluttenter nästa vecka. Tyckte att livet blir lättare, då föreläsningarna börjar. Det förvånar mig att ingen någonsin kommit på tanken att detta system faktiskt är motivationsdödande per definition. "Loven" är årets stressigaste tid, eftersom alla prestationer då skall nå sin höjdpunkt. Förstår dessa tyska uniplanerare inte att studenter också behöver någon månad, då man inte tänker på universitetet? Att detta studerande 12 månader per år är ganska utmattande. Dessutom måste man ju påpeka att dessa galna, praktikälskande tyskar ofta också jobbar heltid gratis under loven och läser/skriver på tenter/essäer under kvällarna. Allt för CV:n! Evilda sade att Tyskland (tillsammans med Frankrike) är Europas Kina. Det stämmer.
Jag är lite trött. Var igår på Julias födisfest med Lina, Gabi och Veronica och sedan kort kort och dansade i en överfull, fuktigt svettig bar med sämre musik. När åkte hemåt fick vi höra helt sjuukt bra jam, eftersom tre unga killar släpat förstärkare och hela tjohej ner till metron och spelade så att det dånade. Ibland måste man älska denna stad. Nu skriva. hej hej.
P.S. Jag tycker det är jätte kul att ni kommenterar. Man får också gärna informera mig om hur livet ler i Helsingfors!
3 kommentarer:
Usch, det låter nog som ett hemskt system... Hur vanligt är det att man lämnar kurser på hälft? Eller bränner ut sig?
Här hemma är det typiskt aprilväder, plusgrader, vått och dimmigt. Vi gjorde oss ett försök att promenera i Centralparken vid Långforsen, men det var lättare sagt en gjort för alla stigar var reserverade för skidåkare eller förbjudet för hundar. Annars har det varit lite forskningsmetodik (tent på må) idag, och på kvällen blir det Svinalängorna med Kira. Lycka till med skrivandet!
Beskrivningen av studierna låter alltför bekant! Jag är känner mig lättad varje gång jag tänker på att jag är ute ur studielivet, det var så tungt helt enkelt. Man hade inget liv!
Kämpa på, du skriver så roligt och engagerat! Brukar ibland rapportera för Robin när du skrivit något extra intressant / roligt! :)
hejp!! Tack för kommentarerna (och Cilla den lilla updaten!)! Hur gick tenten, hoppas bra!
Ja-a Sani: Det är skönt att höra att det finns et ljus i ändan av tunneln :) Flera tänker ju så nostalgiskt tillbaka på sin studietid och påpekar att det var så skönt och avslappnat då. Jag undrar vad de talar om.. ifall det förträngt det värsta eller kanske bara är lite mera avslappnade människor!
kul att du läser.. jag tycker också om din blogg!! Kram
Skicka en kommentar