tisdag 2 mars 2010

underbart är kort

...alltid lika kort. Hektiska tider på jobbet. Mitt team pressar på som ett mindre ånglok, erika likaså. Jag hamrar högintellektuella satser på tyska hårt på tangenterna, dock snäppet långsamt, och förbannar det faktum att jag alltid skrivit mina tyskland-essäer på engelska. En genväg förvandlades trots allt till en senväg, jag har gjort mig själv en björntjänst, skjutit mig i benet, und so weiter und sofort... would have, could have, should have, tänker jag irriterat, eftersom min skriv-översättnings-effektivitet inte är den effektivaste.

Har umgåtts snäppet mera med en mörkhårig mystisk konstnärs-filosof. Och som alla mina historier med filosofer indikerar, misstänker jag att även denna kommer att sluta olyckligt. Det är nästan som en naturvetenskaplig lag, så predestinerad till olycka är kombinationen filosof och erika, även utan elementet konstnär, som liksom höjer det olyckliga till nya okänt ökända dimensioner.

Skrev idag några rader på min metodologiessä i "narrativ analys" (där vi analyserar forskningsmaterial från en riktigt riktig studie - intressant!). Har idag lärt mig att man i narrativ biografiforskning har ett eget ord för sitationer, då biografins huvudperson inte mera styr sin egen biografi, dvs då yttre omständigheter skuffar framåt personens liv. Yttre förändring, inte medvetna handlingar, formar personens biografi. Och i dessa sammanhang finns det risk för att personen förlorar inflytande över sitt liv och kantrar. Och så känns mitt Berlin för tillfället. Som om jag inte riktigt själv kan styra mitt arbets-, uni- och småromantiskaprivatliv, utan flyter fram medan andra människor puffar. Och inte själv lyckas klamra fast...


Tack för pappa och Lina för kommentarer:

1)Lina: igår var det 10 grader varmt!
2) Pappa: jag hoppas att bara de närmaste nära kommer ihåg denna blogs existens.. för lite socialpornografiskt och blottande har det blivt på senaste tiden. the media is the message! :)

6 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Erika! Måste kommentera att jag inte känner mig som en stalker när jag läste vad du skrev åt din far... Jag har rss-feed i min gmail, så jag ser alltid automatiskt när mina vänner updaterat sina bloggar, därmed råkade jag komma hit just idag i en lugn stund. Ville bara säga, att om du känner att dina texter är för privata så kan jag nog ta bort den från min feed! Vi är ju inte de näraste nära... Men jag uppskattar mycket att läsa om Berlin, det är en spännande stad och du beskriver ofta intensivt och fascinerande dina observationer och upplevelser!
Ha det riktigt bra!!

erikaiberlin sa...

kära sani, självklart tycker jag att det är roligt att du läser! jag stalkar ju också din blogg, för att hållas med i den stora världen! puss

Fanny Malmberg sa...

men erkki, ja e ju också filosof... Betyder det att det kommer att sluta olyckligt med oss också?? :(

Jonnush sa...

Jee!Kul att bloggen är aktiverad igen. Tror att det för många tar en stund hittar det som legat i ide :)

Här i Hfors är det föreläsningsfri vecka vilket fick mej att efter gårdagskvällens panik över dagens tyskalektion inse klockan 5 inatt att - haha, det är ju ingen undervisning i veckan! Däremot jobbar jag en hel del och borde kämpa på med en reviderad forskningsöversikt för gradun. Känns ok, men har inte skrivit om ämnet på länge och känns lite obekant att komma i rytm igen efter Tysklandsvisiten och så. Om jag nån gång har ett jobb där det reses mycket så hoppas jag att man har lättare att vänja sig vid vardagen igen då...(som du ser är språket mitt också helt upp och ner efter Deutschland...jävlar!)

Intressant att läsa som vanligt om vad som händer där! Skriv mera bara :) När kommer du hit? Skype snart? kramar

MIA sa...

Hej, jag läser ju också din blogg, du frånvarande kvinna! Och jag hoppas att den även i fortsättningen behåller sin socialpornografiska anda - den är ju så charmerande!

Tänker på vår i Berlin och hur gärna man skulle uppleva det iställer för snöslaskfrostis-klimatet i norr. Suck.

Kramar!

mummu sa...

så länge ni inte sällskapar e de lugnt fanny, men erika, har du int lärt dej å hålla dej borta från konstnärer o filosofer speciellt kombinationen av dem = katastrof, inga män att lita på(kom vi fram me din far åxå faktist);)
puss!!