söndag 12 september 2010

ein haufen von enttäuschungen

(= en hög av besvikelser)

eftersom jag är en trött och lat människa blir detta bara en kort sammanfattning-fittning av fredagen.

Jag hade hoppats på att "Berlinfestival" å ena sidan hade blivit en kompensation för att jag missade Flow detta år, och å andra sidan något ännu bättre (som jag kunnat skriva ett skrytande inlägg om). För let's face it. Hela evenemanget hade potential.
1. Artister: Fever Ray, Peaches, LCD-soundsystem, Fat Boy Slim, Robyn, 2manydjs, Adam Green o.s.v.
2. Läge: flyplatsen Tempelhof (som ju räddade Västberlin under kalla kriget, lades ner för ett-två år sedan, och för ett tag sedan öppnade som park för allmänheten)
3. Pris: 45 för en dag, 67 för två.
4. Sällskap: Laura (som var erasmus vid Humboldt för ett år sedan och nu är bäck in the business som finlands ambassad praktikant tre månader)

-Men men men... tyskar är mästare på att förvandla pärlor till svinlort: Det hela började bra.. Efter att laura et. comp och jag ätit tonfiskpasta och lyxsmörgåsar och druckit oss vackert salongberusade hoppade vi i taxin och åkte "visakortti vinkuen" mot flygplatsen. Köerna in var lååånga, men känslan av att gå genom flygplatsen (som är Europas längsta bygnad), lösa ut biljetten i check-in:en och blicka över det tomma fältet (med stadens ljus i bakgrunden) var nog ganska cool. De första konserterna löpte också smort: av LCD soundsystem hörde vi tyvärr bara tre låtar (men var trots det fint), Robyn var sjukt tuff, the Editors kanske lite tråkiga.

-Sedan började det gå åt skogen: De smarta tyskarna har uppenbarligen en förkärlek för att spärra in områden i små separata delområden med vakter och portar (exempel nummer 2: hela berlin inspärrat under folksfesten för murens fall, så att folket i slutändan aldrig nådde fram till sin fest - men kan skriva om det en annan gång..). Med denna förkärlek i högsta hugg hade festivalarrangörerna satt upp portar framför två scener på festivalområdet.

-Vilket ledde till: Då exempelvis Fever Ray spelade var "hennes" avspärrade scenområde så fullt att ingen mera rymdes in. Jag hörde alltså inte en endaste en ton. Vi bestämde oss för att se ett annat bänd. Framför detta "scenområde" fick vi köa en halv timme för att komma igenom port-kontrollen. Omkring kl. 01 var de bästa scenerna så fulla att man inte rymdes in någonstans. 02.30 gav vi upp. Enligt festivalens internetsida måste alla festivalgäster köras ut kort därefter, omkring kl. 03. Ingen såg alltså fat boy slim eller 2manydjs.

Fråga: Varför betalar man ca 50 euro för en festivaldag, då man inte får tillträde till alla scener?? Hur kan det vara så svårt att organisera en festival på ett festivalområdet som trots allt är ca 1000 gånger större än flow - ett område där det verkligen inte finns brist på tom gräsmatta. Kvällen höjdpunkt var när jag och laura klättrade över en liten port för att komma snabbare förbi allt toalett-bestyr. Den kära vakten som märkte vårt brott hotade med att anmäla oss till polisen.


Trots alla dessa hinder och misslyckanden var det konstigt nog en rolig kväll. Potentialpunkt 4 (sällskap) klarade av testet. "Pääsi jatkoon!".

Postar bilder när pappa skickat sladden. (och pappa: ditt förra brev med "du vet vad" har nog inte kommit fram.. kanske du kan försöka en gång till??")

1 kommentar:

LKK sa...

Vai jatkoon pääsi seura. Hyvä niin sillä Berlin Festival ei niin päässyt.