att förbättra världen

har under de senaste veckornas dramatiska händelser haft en väldigt overklig känsla. Medan stora förändringar sker (eller ja, återstår att se hur banbrytande de är) är man själv inlindad i sin egen vardag och deltar främst genom att klicka på refresh knappen i datorn. Under Irak-kriget var det på något sätt mera rörelse, mera debatter och "tycka till", mera understödande protestanda i Europa. Man kände att det händer något (och jo: jag vet att Irak-krig och Mellanöstern inte är riktigt jämförbara, men ändå).

Det kändes därför ytterst tillfredställande att resa tillsammans med Norman och Leona till vackra Dresden och delta i en anti-nynazism demonstration, vars syfte alltså var att blockera gatorna och förhindra Europas största nynazistiska marsch genom staden. Varje år demonstrerar nynazisterna i Dresden i februari till minne av (eller kanske snarare protest mot) de allierades bombning av staden under andra världskriget (13-15.2.1945). Och varje år samlas omkring 25 000 demonstranter i Dresden som vill visa att denna nynazistiska marsch inte är alldeles okej. (I efterhand har ju flera frågat varför de allierade bombade ner nästan hela Dresden i ett skede då det var uppenbart att Tyskland skulle förlora. Därefter valet av datum)

Det hela är lite som en tävlning mellan katt och mus, förutom att det i detta spel finns tre lag: nynazisterna, kravallpolisen och de demokratiska, vänsterorienterade mot-demonstranterna. Eftersom nynazisternas marsch är en anmäld, laglig demonstration måste polisen å ena sidan trygga deras rätt att yttra sina åsikter och å andra sidan förhindra att det bryter ut strider mellan nysazisterna och vänstern. Vänstern blockerar gatorna, varpå nynazisterna och polisen ändrar rutten (för de eländiga nazisterna har ju enligt lag rätt att genomföra sin demonstration), demonstranterna twittrar, ringer, mailar om var den nya rutten är och försöker blockera den med. Då reagerar polisen genom att blockera vänsterns blockad. Och så vidare. Jag hamnade in i en så kallad polis-blockad (som dock var ytterst fredlig) och lyckades inte komma nära järnvägtorget, där det häftigaste dramat pågick. Men åtminstone hindrade vi nynazisterna från attt gå genom ett kavarter. Efter sju timmars försök gav nynazisterna upp och åkte arga hem. Vi lyckades alltså förhindra dem från att marschera genom staden.

Detta var mitt andra besök i Dresden och måste säga att jag tycker jätte jätte bra om staden. Ungefär 500 000 invånadre, vacker gammal stämning och fantastisk utsikt över floden Elbe. Flera säger att Dresden nuförtiden är ett restaurerat "fejk"-Disneyland, men jag tycker att det är väldigt vackert. Laddar upp bilder senare ikväll. För nu skall jag smaka på Evildas fastlagsbullar.