on the road.. det var bäckmörkt när vi äntligen kom fram till campingområdet. Eftersom festivalen Fusion blivit populärare och större för varje år som går (t.o.m. så populär och stor att de ursprungliga Fusion-besökarna, bland annat min förra kämppis Roland, tycker att det blivit för "mainstream" och söker sig till nya skogar..) fick man inte åka in med bil på campingområdet. Därför traskade vi med hälften av sakerna genom festivalområdet i bäckmörker, drack en liten vodkadrink och satte upp tältet i muntert tillstånd. Det charmiga med Fusion, trots denna "mainstream"-karaktär, är att samma kompisgäng fortfarande arrangerar festivalen. Trost det ökade besökarantalet har de inte satt upp spärrar mellan scen- och campingområdet - man får alltså traska fritt omkring och ta med mig sig dricka och mat på själva scenområdet. Och så mainstram är det faktiskt inte.
Ifall man är fattig och inte har råd med biljetten kan man anmäla sig för en eller två arbetsturer. För 6 timmar hårt arbete tjänar man 40 euro. Här vaktar Almuth och Julia huvudscenen under den charmiga tiden klockan 4 (på natten) till 10 (på morgonen) och kontrollerar att ingen idiot stjäl kablar. För att hållas varma städar upp en del av det klassiska festival skräpet. Mummu-Erika har tagit bilden omkring klockan fem då det ljusnar. Märk väl, under denna kväll var allt ännu ganska trevligt.. Först nästa dag började de dåliga flickvibrationera sprida sig.
Vi har haft som vana att släpa med oss mycket egen mat. Detta år var det som om Marta-föreningens hälsoavdelning haft ansvar för inköpen. Observera de stora tuppervare boxarna som äpplen är i. De är mina! För 10 euro styck har jag shoppat matboxar med handtag!
Sedan träffade jag Leonas gamla lågstadiekompis Anna och henns vänner som hade lagt upp ett Palestina-tält vid en av musikscenera, där de sålde mat från mellanöstern, öl från Syrien, visade dokumentärfilmer och var alltmänt intresserade av området. Egentligen bodde vännerna i Malmö, där de studerade på engelska (magisterprogram / en doktorerade). Efter tre år kunde de knappt ett ord svenska, vilket jag tyckte att var lite svagt. För att vara helt ärlig. De var i varje fall super trevliga och löste upp den spända stämningen i vår grupp (dvs mellan Leona och hennes gymnasiekompis Lisa).
Vi chillade omkring på området och gick till "Hasenschule" (kaninskolan) där två killar debatterade om begreppen "evighet och tid" inom fysiken. Jag fick lära mig att ju närmare man är solen, desto snabbare går tiden. Och jag insåg varför jag alltid försenar mig: Jag är ju solen, och ifall man är tillräckligt långt borta från mig blir det alltid för sent, men ifall man är alldeles tätt intill mig upphör tiden och förseningen att existera.
Sedan blev det fest.. jag satt på mig det obligatoriska glittret. Och efter detta regnade det två dagar isträck och jag packade in kameran i tre tröjor och hoppades på att tältet skulle hålla. Sen bråkade Lisa och Leona, och efter det Steffi och Norman, och jag dansade hela natten och morgonen med bekantas bekanta som inte bråkade alls och så var det en alldeles ok festival trots allt.
3 kommentarer:
Verkar ju ha varit helt kul, men tråkigt med folk som grälar sådär. Det här stämmer helt säkert inte på ett mer generellt plan, men de flesta tyskar jag känner smågrälar hemskt mycket med nära och kära. Hoppas det blev PEACE till slut!
MMMM.. tack för sympatierna, söta du! Jag tycker nog att det stämmer.. tyskar undviker sällan konflikter. Det jobbiga var att jag ju inte först förstod var skon klämde.. tänkte att de är irriterade på mig. Att jag gjort något fel. Och när jag sedan en dag senare insåg att det egentligen är Leona och Lisa som har interna konflikter blev jag jätte jätte sur för att de fått mig att känna mig så skit före det.
Ganska svagt nog att inte kunna någon svenska efter nästan två år i Malmö? Tyska är ju så lika svenska så man skulle ju tro att de lärt sig ändå lite? När t.om många asiater (som ju har svårt med vokal-ljuden lärde sig grunderna i Lund, om än inte så bra).
Dina matlagningsgrejer har sett jättefina ut! Har du haft nytta av vege-kokboken än? Och när kommer du hit? KRAM
Skicka en kommentar