söndag 7 augusti 2011

tacka vet jag frida, kamratposten och cosmopolitan

för några dagar sedan ringde en tysk vän till mig och berättade att hon fått en könssjukdom som i folksmun kallas "klabbe" (ingen nämnd och ingen glömd). Att hon blivit smittad är väl inte så uppseendeväckande i sig - jag kommer ihåg att Helsingin Sanomat för några år sedan publicerade en artikel om högre smittorisk för "vanliga könssjukdomar" bland unga vuxna, i och med att den värsta HIV-hysterin lagt sig och "hällä väliä"-inställningen blivit allt vanligare. Artikeln nämnde också att gonorree, som nästan försvunnit från den finska köttmarknaden, gjort "le come back", efter att de äldre finska männen börjat åka över till Estand och på semester till Thailand och sedan i sin tur smittat sina fruar (tack tack finska män). Ja, de flesta känner väl någon som någon gång blivit "drabbad" av en pinsam sjukdom (ingen nämnd och ingen gömd).

Det intressanta var snarare att min vän haft otur i oturen. Uppenbarligen hade hon testat sig för över ett år sedan, efter att jag under en kvällspromenad uppmanat henne med orden "Det är inte så smart att ha oskyddat sex, visste du att det finns andra saker än HIV man kan få? Visste du att klamydia är en av de vanligaste orsakerna till barnlöshet?". Före detta hade min tyska vän, vid denna tidpunkt 25-år gammal, aldrig hört talas om klamydia eller kondylom eller gonorre eller alla de andra mystiska ohyror tidningen Frida, hälsovården, Cosmopolitan och halva världen varnat om. Uppskrämd av alla farligeheter hade hon beställt tid hos en gynekolog och slutat oroa sig när hon inte hörde ett knyst. Tystnaden berodde dock på att gynekologen skickat resultaten till fel adress. När hon ett år senare gick på rutinkontroll blev hon mött av en mindre trevlig "blast from the past".

Nu, ett år senare, var hon lätt hysterisk. "Nåja, du har haft det ett år", sade jag. Men ifalll det stämmer, vet bara högre makter. I och med att hon, och ingen annan av hennes tidigare pojkvänner testat sig, eller ens tänkt på att testa sig, är det omöjligt att veta vem som är smittans källa, kanske var det pojkvännen för 10 år sedan. Hennes nya pojkvän har aldrig testat sig - aldrig hört talas om hela sjukdomen - och vet inte heller om han smittat sina flickvänner under de senaste tio åren. Då han ringt till urologen, hade denne påstått att ett klamydiatest för en man kostar 500 euro - det är ju så sällsynt.

Och detta år 2011, då jag tänkte att ingen människa undgått sexualundervisningens "a, b, c".

1 kommentar:

Lina sa...

Just så, just så...