what a day

ifall ni efter en fyra timmars promenad genom Berlin - med diverse pauser vid trappor och Spree-barer - inte kan somna, trots att ni är dödströtta, för att de stora och små diskussionerna ni haft under promenaden snurrar vidare runt i huvudet - och ni tänker på att denna vissa skärpa i luften, som kommer smygande till hösten, nu är där - ja, ifall detta händer skall ni inte göra som jag gjorde. Ni skall inte inbilla er att ett glas rödvin hjälper er att somna, framför allt inte om ni inte minns när den påbörjade flaskan i kylskåpet egentligen blivit öppnad. Kanske förra veckan, kanske två veckor sedan, kanske med mamma och pappa en månad sedan? I er förtvivlan att somna ("imorgon är ju veckans första unidag och då måste jag läsa") skall inte ignorera den sura, kanske nästan beska smaken och övertyga er själva om att det nog var ett lite kryddigt vin, trots allt. Ifall ni gör det kommer ni nämligen att vakna upp nästa morgon med århundradets huvudvärk som efter morgonkiss förvandlas till århundradets spysjuka. Och då kommer ni att kasta upp t.o.m. vatten till klockan 13 på eftermiddagen och ångre er existens. Att sådan trevlig dag har jag haft. Varför har ingen upplyst mig om att gammalt vin kan ha denna verkan, va?

Här dock bildbevis på att gott rödvin kan leda till fina diskussioner med fina vänner i Helsingfors. På resan tillbaka till Berlin, med mellanlanding i Arlanda, noterade jag att man på något magiskt sätt kan skilja finskar och tyskar från svenskar. Utan att ha hört ett endaste talat ord kunde jag direkt peka ut vem i det första planet var svensk, vem finsk, och på det nästa vem svensk, vem tysk. Det är något i den svenska "touchen" som får IKEA och HM-folket att verka snäppet fräshare, snäppet snyggare och kanske snäppet bättre än de praktiska tyskarna i bekväma vandringssandaler eller färglösa finnarna med platta ansikten.