Nu har okreativa kock-erika släpat hem jede menge ingredienser från butiken Rewe (rumpa, haha) och förväntat sig ett stort tack och kärleksfullt leende av Boris. Han muttrade något otydligt om att jag beter mig som en klassisk 1950-tals familjefader, som kräver uppmärksamhet och beröm efter att ha lyft ett finger. Och då slog det mig. Jag vet inte när jag senast varit i matbutiken. Under de senaste två-tre veckorna är det Boris "all alone" som ansvarat för att det finns något ätbart i kylskåpet. Jag har alltid beudrat mina föräldrars jämlika uppdelning av hushållssysslor och tänkt att jag kanske internaliserat några av deras principer. Men uppenbarligen är jag ett curlingbarn av värsta sort, alternativt "pullamössösukupuoli". I blame the parents!
Lagade dock Bellas underbara sallad. Det tycker jag också att ni skall göra. Vackert fotade, mycket goda recpet som t.o.m. erika klarar av! Tackar och bockar Bella!
http://lafoigrasse.tumblr.com/post/2927730476/roasted-greek-salad-on-a-blue-plate
P.S. den där jävla link-funktionen vägrar göra något alls. Men klicka hederligt på copy/paste och "anna hihojen heilua!"
1 kommentar:
Oj hjälp, du länkade till mig! Glad att det smakade! Lider av brist på ljus just nu, och bilderna är inte lika spirande då maten blir upplyst av kökslampan - hoppas på snar förbättring då vårsolen kommer fram.
Och pullamössö- och pullatrusinastasukupolvi, javisst! Men samtidigt kanske helt okej att det inte är 50/50 till punkt och pricka varje dag, det går ju (väl?) i faser? Win some lose some?
Skicka en kommentar